Båda gångerna har skadorna inneburit att Viktor Lundberg hoppat in. Jag tänkte säga att han är truppens mest polariserande spelare i supporterled men i ärlighetens namn så är det nog rätt tunt om folk i hans fanclub just nu.
Han är inte särskilt snabb, stark eller duktig med bollen och känslan hittills har varit att han inte kommit särskilt rätt i varesig offensiv eller presspel.
Trots alla dess brister så har han en förmåga att vara på plats och visar stundtals att kvalitén vissa moment är högre än många andra i serien – målet mot Dalkurd, skarven till Ackermann mot Norrby och volleyn mot Brage där Paulson trycker in returen för att nämna några exempel.
Någonstans där hamnar konflikten i hur folk ser på honom. Efter att ha sett honom i försäsongens matcher tycker jag det som gör honom så annorlunda och svår att få grepp om är att hans koordination stundtals är så oerhört fladdrig. Med spetskvalitéerna har stundtals visar upp så borde han vara en flärdfull spelare men när han vräker sig fram i straffområdet så blir det ofta med armar och ben fladdrande åt alla håll.
Mot Norrby slog det mig att han ganska ofta påminner om maskoten från VM 1990.
Maskot, som enligt Wikipedia hette Ciao, är en gemytlig figur så kan Viktor Lundberg bara producera lite fler poäng under årets säsong så tror jag detta blir någonting han kan vända till sin fördel och vinna över lite folk till den hyllande supporterpolen.
